Visar inlägg med etikett sue-ellen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sue-ellen. Visa alla inlägg

12 maj 2009

några ord tillägnade sue-ellen

Jag får ett tips av Sue-Ellen - när man sitter och klipper pappdockor och blickar ut genom fönstret ska man helst se något som rör på sig, allra helst ett träd.

Det går säkert lika bra med ett djur också. Olimpia kan säkert kvala in som det.

Det är ett bra tips, det gör att man kommer ihåg att man lever.

Himlen draperad i grått, veckad av utsökt skuggning, dimmor som släpar över de avlägsna bergen; naturen som misströstar, löven som faller överallt som förlorade ungdomsillusioner under en obotlig sorgs tårar... Granen, ensam om att äga livskraft, grön, stoisk mitt i denna allmänna tuberkulos.

Henri Amiel, ur Journal intime

1 maj 2009

samantha fox spring

Jag har inte tid med det här, leka lekar där jag är min egen sjukdomsgödda figur, har inte tid med det här, att samla på bilder av hud och minnas gammal skamlig kommunikation. Jag har ett liv. Jag har annat att sysselsätta mig med. En massa klippdockor väntar på att bli utskurna. Salomé och Sue-Ellen kanske vill träffas. Solen skiner där ute. Människor sällar sig till lemmeltåg. Högra flygeln kokar under sitt gröna koppartak. Mina plastdockor smälter. Fönster behöver putsas. Godset håller på att bli begravd bakom hinnor av smuts och avgaser. Gatorna svettas. Mitt hjärta skälver. Det vilda hoppet gror inuti. Krämer, salvor och medikamenter har ett slut. Slutet är inte nu, men om ungefär en månad. Det har pågått i ett år. Äntligen. Snart. Slut.

Men då är då och nu är nu.

Så.

Vad göra nu? Svettas härinne? Sitta och sörja den hud som skulle kunna bli bränd? Jag vet inte.

21 april 2009

tvillingflickorna salomé & sue-ellen



De kommer hem till mig hand i hand.

De har oftast djupa urringningar och svarta kläder. Innan de kommer in på godset måste godsägaren godkänna dem. Godsägaren släpper inte in vem som helst men tvillingflickorna är alltid välkomna. Det är för att de har så vackra bröst.

Godsägaren är svältfödd på fylliga bröst. Jag också.

De heter Sue-Ellen och Salomé. De är mina bästa väninnor och mitt enda sällskap utanför godset. Tillsammans klipper vi pappdockor och vänder ut och in på våra hjärnor. Vi pratar om ljuset och röker nejlikecigaretter. Vi utbyter recept på diverse ting, allt från kokkonster till tabletter.

Det finns inga krav eller förpliktelser i umgänget med tvillingflickorna. Vi bokar in tider men dessa luckras upp eftersom ingenting är beständigt. Vi klipper olika formationer och försöker pussla ihop bitarna men de är så skeva att ingenting någonsin går ihop.

Tvillingflickorna är kyliga och ömma, svårtillgängliga och nära. De är mina.

Dagens outfit: Tvillingvarelser