21 november 2009

klippdockorna inte verkliga




richard colman





gottfried helnwein

















emeli theander


remus grecu























Veckan som gått full av slaskhinkar, martyrer, hysteriska skratt och livet. När fett skärs ut och säljs. När barnen blir gödda och uppväxta på opium. Nån gång måste det explodera. Och för att orka: dränkas i pornografi och neon. Enkla vägar. Drömmar om skog och livet på landet. Ryska vinthundar och svinstior till uthyrning. Avlägset men möjligt.

Det kommer bli mycket mer.

Antingen måste allt dränkas i vitt (go pure go pure go pure). Att vara slaskhink med öppna ögon är bättre. Det finns ingen sista droppe. Den kommer aldrig komma.

rest in peace rest in peace rest in peace

det gör man där.


6 kommentarer:

  1. vi kan flytta ut till skogen i tornet under vår döende tid. jag kanske har aids.
    jag är bakfull.
    du är en bra kvinna, eller kanske min. jag vet inte.

    SvaraRadera
  2. thuva: ja det gör vi. jag vill ha en skog full med järvar. det är bättre att vara rädd för järvar än för döden. järvar går i alla fall att ta på. det är från järvarna alla blodsmittor kommer från. och så sparar vi ut vårt hår. och flätar varandra tills vi äntligen dör.
    /din 4-ever

    SvaraRadera
  3. åh gud, det låter så bra.
    Jag ska leva endast för att få andas i denna skogen med dig, ha långa flätor som spänner min skalp sådär lite för hårt och bli biten av en järv så jag får ännu mer aids! suck<3

    nu ska jag duscha.

    SvaraRadera
  4. parkinson: nej, det gör jag inte. borde jag?

    SvaraRadera
  5. oh i love all where are you finding them? "the black throbs in the heart of the world" greetings from cold cold poland

    SvaraRadera