ryggmärgssegment (eller ankomst till zonen)

sprängdeg idag. allt är skört. om vi säger så här: utställning. vax till beskådan. vax är också blod. läser om de nya plastikkirurgiska metoderna, dvs mikokirurgi, liposkulptur, vävnadsexpansion. brinnande träd runtomkring. imorgon hypotermi, dvs kylskador dvs drunkningstillbud i kallt vatten. förutom detta hälsobringande kannibalism och fallet med degknytena med människofyllning.

alltså sprängdeg idag. skändligheter hit & dit. söta vulcani koppargossar överallt. flickor likaså. bakom mig kattmotivet, hennes öga har en skåra i hornhinnan.

i woodland en här av blonda bestar. ett grönt torg. salivet av den gröna pojken av kristallglas. varför är fläsket alltid privat? mellan stillaståndet och det rörliga är förvirringen, hemlösheten. när marken rör sig, när marken är kalhygge & utplåningen välkomnandet av en ny era, ny mark. inte blåbärsris i alla fall.

svarta maskiner av slakt & förödelse.

DET ÄR RENA RAMA DJUNGELN HÄRINNE.

elden över rödlätta flickorna. blå kålmask! var hälsad! fiskmänniskodjuret (odjuret). nerfrysta glaciärgossen, radiostyrda bilar, kommisarien & den prostituerade.bla bla blah

figurationer utan hejd, utan slejd. Nu slår det in.

...

alltså ärligt talat. borde syssla med fräken flöta. den försummade, den som ännu inte existerar eftersom ingen skådat henne, ens sneglat på henne. allvarligt talat. men när man är sprängdeg funkar bara andlösheten, det hektiska, ockupation i form av ljud och text. dom där tillstånden.

bedrövligt alltså. för stunden iaf. det känns så.

men jag vet att jag imorgon kommer längta efter detta som innebär ockupationen & hjärtslagen & upp-sluka sluka upp. leenden krossade. skärvor på golvet av små skratt, små hypermaniska eller livlösa flickor. ack. detta. är. så. tröttsamt. och. man. önskar. sig. drunkning. givetvis. drunkningsdöden. eller. tömma blod. snitta för det är i skärvorna man finner.

...

tro

hyllning (antichrist)

...

mytologin och uppenbarelsen som alltid varit allomstädes närvarande / Ta Då Det På Allvar / / uppmanar sig själv till frälsningen; närmar sig det /

...

Trodde mig kunna leka utan fara -

intalade mig det; har aldrig tidigare följt hela vägen för jag har alltid återvänt, alltid haft repet eller snöret bundet till / / alltid återdirigerad till den väg som i allas ögon ser ut som en väg

Horden av ansiktslösa kvinnor; utsuddade dragen, söndervittrade, oskarpa; magiska sken. Skäms över min lättköpthet, denna frälsning som gröper ur mig, skäms över att visa upp, skäms över andra att ta del, skäms över att inbilla sig att andedräkten är delad, gemensam. Vad gör det för gott att spara det hela i en ask? Ingen bejakelse, ingen skärskådning. Nu: rörd, sprängd, utfläkt, fördömd, utsatt, barskrapad & nerklädd De rörliga bilderna erbjuder befrielsen; hägrar, antar att inget består för evigt eller så ändrar det bara skepnad; förvandlingarna.

...

behöver en sup
Kanske dags att bryta upp
hur ska sömnen infinna sig -

cutting edge entertainment

Om jag hade ett skinande huvud i magen - det skulle glimma och gnistra och göra andningen lugn -

Ärligt talat håller jag på att kvävas, således underhållning/lindansarlekar/det vasseggade, starts with this:

Mjukisdjur står uppradade ner i fotändan av sängen, insnärjda i satintyg och dockors våld. Mjukisdjuren tror i sin enfald att de läker med sin fluffighet.

Och förresten -

en apa på teven ramlade ner från sin mors rygg och fick hjärnskador, sakta förruttnades den levande vävnaden innanför skallbenet. Djurskötarna fick lov att avliva den stackaren. De grät floder. Jag skulle skämmas om jag var djurskötarna. Plötsligt blir de läkare, förklarar kontrastvätskornas verkan när de avbryts av Kalypsos ljudande -

Kalypso sjunger på mig. Jag vill ha en drink som heter Kalypso, med paraply & sugrör tack. Saltvattnet i det adriatiska havet stegrar sig, sommaren stegrar sig, det mörka djuret stegrar sig; svart släpande hår i marken; klor & lagunblått.

Godsägaren ligger någonstans i närheten, febrig. Hans yra och svett är trygg. Jag är fortfarande påverkad. Nu måste det vara läggdags. Imorgon är som vanligt en annan dag, imorgon är jag en annan. Nu: ömsning.

stridsutmattning

Klippdockornas antal (har räknat dem) överstiger den summa jag är förmögen att hantera. Tiden är knapp innan jag åker till Adriatiska havet och solar naken i forna tiders spillror av Balkankrig men då är då och nu är nu

...

Har inte tid att kräla runt i stoftet av det här godset. Längtar tills jag får bränna ner det helt och hållet. Är i själ och hjärta en pyroman, kommer alltid förbli. Måste fylla i försäkringspapprena.

...

Detta virus smittar.

...

Och så är det ju nationaldagen på lördag. Då vill jag roa mig kungligt, kanske till och med bränna upp gasmasken. Har inte tid. Fan, nu vill jag våldtas. Vid starka känslor behöver jag lugna mig med stark fysisk och psykisk belägring.

Dagens outfit: kom igen NU för i HELVETE

ars memoriam

En vandring i en liten stad, mellan hårsalonger, in på biblioteket. Kullerstenslandskap här, av rågmjöl, av plättar med åkrar och vatten som läcker. Jag är trygg på salongerna. Men jag ringer aldrig min mor; det genomskinliga pannhuvudet.

På biblioteket - en ung man i militärskjorta med stänk av vit målarfärg. Jag vet att det ska finnas någon här som renoverar en väns hus. Givetvis en av alla epileptiker. Knarkarjävel.

Fortfarande på biblioteket - deckare till salu. Jag ska lära mig all flora, slår upp alla växterna i böckerna som erbjuds.

På väg hem - halsen börjar svälla när jag ser plåttunnor i dikena, när jag ser spåren av småttingarna, av småfolket.

Svalgrodnad.

Bussen stannar vid Ridhuset, på Getingevägen, utanför Kemicentrum.

Börjar må illa av svalgrodnaden.

Det finns inga gator för mig. Den här sommaren är ungefär lika död som minnet av den förra. Har fortfarande inte lärt mig någon flora, bara blodvärden.

Fick en femhundring på posten idag, av mor. Hon gläds åt att det är min näst sista vecka.

see me feel me

Godsägaren borta hela natten, med 22åriga kurtisanen eller på hemmet för epileptiker. Vi möts i godsköket på morgonen innan jag går till kliniken. Godsägaren fortfarande fixerad av söderhavsöar, rabblar ritualer och latituder, drömmer om tahitiska fittor, ignorerar mig.

Gasmasken på. Promenad till kliniken. Blåsigt. Skorpanfrisyren upp och ner i vinden. Aidssjuka i väntrummet, och några friska - hemkomna från Amerika eller Mexico - räds svinsjukan. Läkaren hoppfull inför mitt blod. Skriver ut min journal, lär mig grekiska, ger mig piller, rabblar värden som är baserade på en miskroskopisk bedömning av 236 celler. Har ett blodvärde på 70. Leukocyterna för låga, trombocyterna för låga, neutrofila för lågt, eosinofila för lågt, lymfocyterna för låga. Massa bokstäver för låga.

Återvänder hem.

Vansinnigt trött, somnar igen, intill godsägaren. Vaknar till Americas most funniest, skrattar.

Fortfarande blåsigt, huvudvärk. Vänjer mig vid godsägarens nonchalans. Det enda jag vill är ju att ge honom en avsugning. Han viftar bort mig som om jag vore en fluga. Jag accepterar. Han kanske försvinner inatt igen. Ensam igen.

Dagens outfit: Avvisad