nedbrytningen av ett gods

Är yr idag.

Eftersom intaget av medikamenterna är på upphällning måste det vackla i kroppen. Det gör det, känner mig inte ett dugg piggare, snarare tvärtom.

Det kan jag leva med. Förmodligen ger det avtryck i klippdockor som blir vimmelkantiga men i längden brukar det vara de vimmelkantiga som är vackrast.

Måste skynda mig härifrån innan godsägaren ångrar sig och låser in mig igen.

...

Har tagit fram de slinkigaste sommarklänningar och kortaste kjolarna och nättaste linnena. Hoppas huden klarar av detta med att brynas, förmodligen blir det skugga bakom kroatmän i vulkaniska skärgårdar.

I veckan: växla pengar, köpa resväska av de utländska männen, klippa dockor, samla upp hud och sedan - avresa.

Dessförinnan: mörka skogen, yrsel, albinosyster och mor. Och avskedsdagar med godsägaren och speglar att slå sönder.