kommiser hjuler & mama baer

Olimpia: In det längsta, inuti. Och lyssna, bara lyssna. Gå in det längsta, där inuti. Vaxtrasa! Du börjar tappa bort dig själv!
Vaxfröken: Det är detta med viljor, med matematik, med uppställning och klipp och klistra med beräknande Gäster och Värdinnor. Jag vet, det tar kål på mig. Att ha full kontroll över klippdockorna gör mig illamående.
Olimpia: Du måste hitta en metod.
Vaxfröken: Ja, jag måste hitta en metod. Men. Hur. Då? Men. Vad. Då? Är det inte bara enklare att stycka upp sig själv? (Paus.) Det är en metod... Då börjar Uppstyckningarnas Tid från och med Nu.
Olimpia: Ok.

munstycken

När jag ser i kors finns inget att förmedla. När allt kapslats in.

Idag: Ett fängelse för marinsoldater som måste genomgå straffexercis. Dvs en hinderbana dvs motstånd. Att berövas sin egen vilja för att ingå i den stora maskinen. Måste undersöka allt som är användbart, allt det som de dramatiska klippdockorna skriker efter.

Jag drömmer om en lek med regler och rörelser utförda av övertygelse.
Jag vill ingå i den leken.
Jag vill bjuda ut min kropp för att komma närmare det som kapslats in.

Jag gör mig oförmögen idag. När man inte har någon vilja, när man vill uppgå i något större.

Jag lyssnar på ljud (skärande, laserstrålar) som kan föra mig närmare, jag vet inte vilka ljud som kan föra mig närmare, jag vet inte vad jag vill vara nära, vad jag vill uppgå i.

Dåligt samvete inför rådjursflickan, jag har ännu inga maskinfröknar för presentation. Jag har inga representanter. Jag utger löften. Imorgon måste saker och ting besannas.

Nu återstår bara vilan.

sisters in darkness (del i: gästens och värdinnans härskarområden)

som bara---jag vet---otroligt less på detta---bara---typ springa på en äng---hugga en kniv in---bara---rakt---in---så less bara---

inte kan jag skrika heller

primalskri---funkar inte i den här skogen---staden---

---det är bara det---

alltså---herregud---

---härsket---

olimpia: men titta på himlen i alla fall

klippdockors stön (del i)

godnattvisor vagge-vagge-visa

mirakel: valhamönde

joan fontcuberta

ichspritzesterben:

här

son of daddy:

här

uniform

pinar yolacan

krash bom bang

Blå uniformen på för idag är det måndag. Sue-Ellen och Vaxtösen i ett rum för apor och tanter, sitter och klipper pappdockor. Väldigt effektiva flickor. Har omfamnat Gästen och Värdinnan. Har gjort allt man ska göra på en måndag.

...

Om far kunde ringa och säga Hey babyliten, nu kör vi en tur. (När jag var liten önskade jag mig alltid döden. Men den inträffade aldrig. Jag längtar fortfarande till döden när jag åker bil.)