efukt-ångest

Hävdade förut en gång att jag var trött på att älta blicken. Förvisso är det delvis sant, är verkligen trött på att älta blicken, men å andra sidan är det blicken som hela tiden belägrar mig, etsar sig fast på mina näthinnor, hur mycket jag än försöker manipulera.

Är slav.

Allt annat är bara inbillningar.

några ord tillägnade salomé

Det sägs att vi i själva dårskapen finner bot för vansinnet.

Mia Couto, ur Brevet

det finns inget mer att orda om det

Efter mina föregående så ömma kärleksbetygelser kommer godsägaren hem och luktar snuskgubbe - det inbegriper dofterna från cigarettrök, svett och hennes rosa parfym.

Detta är mitt öde.

Verkligheten, människorna och orden befinner sig utanför mina härskarområden.

Vad är det då som finns inom mina härskarområden? Jag vet inte. Inget. Inte ens dockorna, inte Olimpia, inte ens vidgandet av min kropp. Allt är på låtsas.

Nu ligger han utmattad och sover på soffan trots att klockan bara är tidig kväll, på teven hörs självmordsflickan Ann Heberleins röst. Olimpia ligger också hon, på golvet, inlindad i tyget från min senaste gåva från godsägaren, en klänning i svart satin med silverfläckar som på sina ställen är avskavda.

Jag ska också lägga mig.