14 april 2009

den lantliga idyllens hågkomst


Natten spenderade jag i en barnkammare, nerbäddad i påslakan med Nalle Puh-motiv, i ett hus långt utanför staden.

Hon är småbarnsmor och självmordbenägen, hennes make är rallare och borta hela veckor. Han stod i pengaskuld till Bandidos men nu är den avbetald. Hon har inrett sitt hem i lantlig stil med vita höga skåp och rosablommiga tyger. Hon renoverar sitt kök. Hon sparar på änglar och har permanentat hår. Hon har dyra antirynk-krämer. Hon kommunicerar med spöken. Barnen har fasta rutiner. Hon är effektiv och mycket praktisk. Hon har gått ner i vikt.

Hon röker inte längre.

- Kärlen slammas igen, säger hon. Allt man gör mot sin kropp, till och med det man gör i 20-års åldern, består. Ända till nästa livet, och livet därefter.

Hon håller för näsan när jag röker. Hon bjuder inte på vin. Hon ber mig städa bort dinosaurierna efter hennes barn. Hon bjuder på kalvstek och potatisgratäng med bearnaisesås. Efter att barnen somnat tar hon fram lösgodis till oss.

På morgonen skjutsar hon hem mig till mormor.

Mormor tvättar håret.

Mormor ber mig att torka henne mellan tårna, handduken blir fet och brunflagig av smuts. Hon ber mig att torka tåstumpen. Den blöder och varar. Hon ber mig att rulla håret.

Efter vårdandet av mormor tvättar jag händerna mycket noggrant.

Om några timmar åker jag hem, till godsägaren och Olimpia och dockorna. Jag kommer aldrig mer be om frist, aldrig mer övertalas till kureringsresor. Jag vill befinna mig på godset för alltid nu, inlåst i vilken flygel som helst, det spelar ingen roll. Jag accepterar vadsomhelst. Godsägaren får spendera alla sina nätter tillsammans med sin lilla vän, den 22åriga kurtisanen. Olimpia får rivas och bitas. Jag vill bara ligga fastspänd i sängen.

Dagens outfit: Konturer

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar