eller?
nä nu!
fräken flöta är arg men det skiter jag i. art of war eller war of art måste börjas. jag kan inte hantera tider, kan inte hantera deadlines. jag vill berätta lite om västkusten (där mina leder förfrös):
Se meister (se-mästra-ivrigt):
kantareller och alvkung på ryggen. på jakt efter röksvamp. gjutgärnsgryta. rensning.
salta slätter, fästingbettt, uråldersljus.
i magtrakten florerar faunan, maken (dvs godsägaren) döper fisknamn, upprepar barndomsstaden. Jag suger givetvis hans kuk. I våningsäng, dubbeltäcke, fuktig dryp på garageväggar, upphettade vattnet till disken.
Jag köper mängder av ord för att överleva. Samlar, gror, gröper.
Han visar mig trollkittel och vindpinat, liljor som hukar.
Jag minns aldrig namnen på växterna, i den här faunan är jag kunskapslös, vettlösa illvilling, botgöring, kraxel spektakel, kräks, och krax.
In till västkuststaden. distraktion. förnimmer inga ord. Vindpinad.
Dagen Efter: Jordpojken kräks plommonkärnor i bilen, stank från magsaft och nersmält frukt. Nu lämnar vi de behärskade människorna - Jag får en påse i huvudet som straff.
brytbönor från landet. Tonårsasiater som skrattar för länge "Han kan rappa, han kan sjunga, han kan dansa. Och han har skitsexig kropp å."
Harts. Klövrar av harmynta och syrhar.
Hmm.
Längtar efter ölsmak, gummistövlar, skottkärror med grästuvor. Flagga på högsta topp, brödsmak. En trött make (dvs godsägaren) mittemot, med gråbonad på huvud och analyser av psyk. "Det finns mamma syror" säger make "som myrsyra".
Fältläkarinnan sitter längre bak i tåget.
Hämkåmst till tegel och öresund.
Kanske sfinxen faktiskt är något för mig?
Tussilagon är gul, jag likaså!
Nu lämnar jag landet av sticklingar, lämnar jag det bräckta vattnet från kranen, lämnar diktarjaget att ensam förkunna orden utan livlina till köttkroppen. NU BLIR JAG EN ANNAN. Nu är det snart höst.
1. läkkur, dom av sjuk, processtillfrisk
2. läge-mellan, bilder, lycka, vivring, ivring, virrigh
3. alstra kran, ord-kräk, lycka bibehåll
4. ja och så. det evinnerliga dramat med höga herrar och min slokhatt på sned. Nej! Jag brinner inte för teaterapor med brinner likväl!
Hepp hepp hepp.
nä nu!
fräken flöta är arg men det skiter jag i. art of war eller war of art måste börjas. jag kan inte hantera tider, kan inte hantera deadlines. jag vill berätta lite om västkusten (där mina leder förfrös):
Se meister (se-mästra-ivrigt):
kantareller och alvkung på ryggen. på jakt efter röksvamp. gjutgärnsgryta. rensning.
salta slätter, fästingbettt, uråldersljus.
i magtrakten florerar faunan, maken (dvs godsägaren) döper fisknamn, upprepar barndomsstaden. Jag suger givetvis hans kuk. I våningsäng, dubbeltäcke, fuktig dryp på garageväggar, upphettade vattnet till disken.
Jag köper mängder av ord för att överleva. Samlar, gror, gröper.
Han visar mig trollkittel och vindpinat, liljor som hukar.
Jag minns aldrig namnen på växterna, i den här faunan är jag kunskapslös, vettlösa illvilling, botgöring, kraxel spektakel, kräks, och krax.
In till västkuststaden. distraktion. förnimmer inga ord. Vindpinad.
Dagen Efter: Jordpojken kräks plommonkärnor i bilen, stank från magsaft och nersmält frukt. Nu lämnar vi de behärskade människorna - Jag får en påse i huvudet som straff.
brytbönor från landet. Tonårsasiater som skrattar för länge "Han kan rappa, han kan sjunga, han kan dansa. Och han har skitsexig kropp å."
Harts. Klövrar av harmynta och syrhar.
Hmm.
Längtar efter ölsmak, gummistövlar, skottkärror med grästuvor. Flagga på högsta topp, brödsmak. En trött make (dvs godsägaren) mittemot, med gråbonad på huvud och analyser av psyk. "Det finns mamma syror" säger make "som myrsyra".
Fältläkarinnan sitter längre bak i tåget.
Hämkåmst till tegel och öresund.
Kanske sfinxen faktiskt är något för mig?
Tussilagon är gul, jag likaså!
Nu lämnar jag landet av sticklingar, lämnar jag det bräckta vattnet från kranen, lämnar diktarjaget att ensam förkunna orden utan livlina till köttkroppen. NU BLIR JAG EN ANNAN. Nu är det snart höst.
1. läkkur, dom av sjuk, processtillfrisk
2. läge-mellan, bilder, lycka, vivring, ivring, virrigh
3. alstra kran, ord-kräk, lycka bibehåll
4. ja och så. det evinnerliga dramat med höga herrar och min slokhatt på sned. Nej! Jag brinner inte för teaterapor med brinner likväl!
Hepp hepp hepp.
.JPG)
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar