
"Och när man sedan äntligen hittar någon som man känner att man kan blotta sin själ för, hejdar man sig i bestörtning över vilka ord man släpper ur sig - de är så rostiga, så fula, så tomma och svaga efter att ha legat undanstoppade i det trånga lilla mörkret inne i en så länge."
Sylvia Plath
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar