

Fortfarande är hon det allra skönaste jag sett, mycket lik en annan skön kvinna.

När jag äntligen lyckas slita mig från Salomé och den solbrända huden, rycka mig loss från hennes bojor och hennes löften om att sammanföra mig med Jacques Bourboulon flyr jag hem, hem till godset, hem till de tjocka väggarna.
Väl hemma inser jag att godsägaren verkar ha gått ännu djupare in i sin depression. Det stinker av liljekonvalj och cigarettrök. Han lyssnar på musik från tonåren, minns sina mörka lockar och dricker surt vin. Liljekonvaljdoften är bedövande. Det är alltså han som har gjort slut på min parfym. Jag vet inte vad jag ska göra med honom. Hur ska jag trösta honom? Dessutom har gökuret stannat.
---
Idag har jag förresten fått ett brev från ett ex.
Han kallar mig för "sexuellt vriden, otrogen, manipulativ och falsk nymf som systematiskt avverkar killar in absurdum så fort de kommer i din väg".
De enar sig, alla mina ex, de samlar sig i soffan på metadonkliniken och skvallrar om vaxdockan som särar på benen.
Nu ska jag slicka godsägarens tårar, hälla upp nytt vin åt honom och klippa av honom hans sista mörka lockar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar